söndag 30 oktober 2011

Kusinen fyller 1 år

Japp,
stor dag för liten pojke.
Hamilton fyller 1 år idag.

Jag blir förvånad över hur snabbt tiden går. Ibland vill jag bara stanna klockan.
Esther har hunnit bli 4 månader och Hamilton är redan 1 år gammal.
Galet juuuu...

Vi glufsar i oss av Jossans fantastiska bakverk.
Duktigt jobbat. Jag är imponerad av dina kakor.
Jag måste ta tag i det här och baka oftare. Jag har ju liksom världens finaste Kitchen Aid, så det är bara att sätta fart.


kusinerna







mycket mycket intressant duk

D som i dagen för DOP

Det är lördagen den 29 oktober.
Esther döps i kyrkan.
I Uppenbarelsekyrkan i Midsommarkransen.
Ärligt talat...helt ärligt alltså, så är vi inte troende, varken jag eller Tobias,
vi ville ändå döpa Esther så att hon själv får avgöra när hon blir större om hon vill ha med kyrkan att göra eller inte.

Hela den här grejen med att döpas, var för mig som en helt vanlig sak som vi helt enkelt skulle gå igenom.
Varken bu eller bä, tänkte och tyckte jag om detta.
I början hade vi tänkt att sticka in huvudena i kyrkan och fixa dopet snabbt och lätt, jag och Tobias MEN så blev det plötsligt en "grej" av det hela.
Min familj och Tobias familj ville plötsligt vara med.
Vi trodde aldrig att det skulle vara något speciellt med det hela.
Nix, snabbt och lätt, inget mer med det.

Dopkläningen...helt underbar...alla barnen i familjen har ju döps i den här dopklänningen.
Namnen ingraverade i klänningen, allihopas.
Theos
Malvas
Hamiltons
fanns ju redan(dock inte ingraverat ännu, men det kommer)
och snart lille Sixtens också.
Hur skulle det se ut om inte Esthers namn skulle stå där?
Det skulle ju vara trist. Helt förargligt...
Vi bestämde oss för att våra föräldrar skulle få komma med och vi skulle ta den här dagen som den kom.

Dopdagen.
Helt underbar.
När vi väl är inne i kyrkan, som dessutom är helt underbar, spelar pianisten på halvmiljonerkroners flygeln "Det gåtfulla folket", som jag själv förresten valt.
Underbart vackert!
Allt var vackert..alltså jag svär, helt fantastiskt.
Trots att vi bara var så få.
Familjen alltså.
Jag blev rörd. Helt varm i kroppen.
Prästen var underbar. Han höll vackert tal, läste de mest perfekta psalmerna och döpte Esther med en fantastisk känsla.
Jag var gråtfärdig och småfnissig samtidigt.
Det var spännande och plötsligt blev allt väldigt högtidligt.
Vi döpte Esther och det var vackert.
Musiken var vacker...det hade liksom den perfekta akustiken i kyrkan.
Kyrkan är ENORM och väldigt vacker inuti.

Vi var alla samlade kring dop...ja, vad det nu heter, dopfonten kanske?
Pappa och Janka knäppte av määäängder med foton och jag var mer än imponerad av resultatet.

Jag älskade dopet. Hela den här dagen var perfekt, trots att Esther var förkyld och småsjuk.

Vi åt middag hemma och hade den mest fantastiska dag.
Vi är en underbar familj. Min och Tobias familj tillsammans.
Vi är lyckligt lottade. Så är det...


Många paket blev det..och blommor med!







Tobias provar flygeln.

Esther i sin vackra dopklänning. Mamma Katharina: vilken fantastisk idé du hade att alla barnen skulle döpas i den här :)



Menun:
Förrätt: Gratinerad hummer
Varmrätt: Karibisk skaldjursgryta med klyftisar och bröd
Efterrätt: Tiramisu
Dryck: mycket alkohol av allt





Esther satte foten i Tiramisu'n.

Hos Frissan!

Det är fredag och vi drar iväg till frissan! Snäckis är glad och det är en bra dag över huvudtaget.

Så här fint sitter hon i mitt knä hela tiden när Emelie fixar mitt hår.
video
Och så här glad är hon vid blöjbyte inne på salongen :)
Underbara underbara barn...

torsdag 27 oktober 2011

Ny Piggi

Piggi, uttalas på amerikanska :)

Snäckis har ny piggi och hon är så himla söt i den.
En pyamas med spöken på, såå gulligt!

Om ni missat det, så säger jag det en gång till:
Min lilla dotter är sötast i världen. Punkt!

Esther studerar grundligt sitt mönster på sin pyamas.

Söt..vackrast!

Jag fick ärva lite kläder

Så himlan finfina kläder fick jag från Ann-Louise och familj. Alltså, egentligen är det min kusin Bella och hennes dotter som jag fått ärva av..
Vi har dessutom kommit fram till att Lina och Esther ska vara kusiner. Det är egentligen jag och Bella som är kusiner, men eftersom det inte finns så mycket barn på vår sida av famljen, kan vi lika gärna kalla dem för kusiner. Precis som alla kanacker gör. De är ju kusiner till höger och vänster, de till och med gifter sig med varandra. Sååå, vi kan väl lika gärna få låta dem bli uppväxta som kusiner. Eller hur?
Det skiljer ett och ett halft år mellan dem. Sweet!
Nåja,
så här mycket finfina flickiskläder fick Esther. Nästan som nytt!
Tack så mycket BästKusten!  :)

Felköp

Ärligt talat, vad trött jag blir på mig själv!
Jag har ju sagt att jag inte bör köpa något på IKEA. Det blir fel.
Jag säger INTE att det är något fel på deras möbler, tvärtom, jag hittar ju alltid en massa där..MEN, det passar liksom inte in hos mig. Det blir aldrig bra!
När fan ska jag inse det?

Jag tänkte så här:
om jag köper en bäddsoffa till Snäckis rum, så kan hon ha den och leka i, vi kan läsa sagor och hon kan typ göra vad hon vill med den, eftersom det inte är en dyr soffa.
När vi dessutom har gäster(ojojoj, vad ofta vi har gäster..typ aldrig som sover över..men men)som kanske skulle vilja sova över, då är det ju suveränt med en bäddsoffa. Eller hur?
Idén var ju brilliant.
Vi drar alltså till IKEA, därför att jag nu hittat en liten, petite bäddsoffa som skulle kunna passa bra.
Hyfsat snygg också.

Tobias kör och hämtar den.
Tobias monterar hela skiten med 300skruvar(eftersom det är en bäddsoffa).
Tobias kastar allt skräpet.

Jag är inte nöjd.
Den är ful, hård som fan..
- jag kommer aldrig att sitta här inne och läsa sagor för Snäckis!
- jag kommer hata den här soffan, man kan ju för fan inte sitta i den, den är ju skitobekväm!!!!

Jag gråter. Kanske onödigt att gråta över..
Min idé gick åt skogen.
Vad gör jag nu då?
Kan man lämna tillbaka den fast emballaget är borta?

Japp, jag ringde till IKEA och de tar tillbaka den.
Jag är glad igen..tjooohoooo

MEN, vad ska jag ställa i Snäckis rum istället?
Man kanske ska prova den där schässlongen från IKEA?
Den där mjuka och väldigt skööööna schässlongen..
Eller ska jag bara lägga ner den butiken i typ ALLA lägen?
Jag måste tänka på det här...ordentligt...

Jag måste finna en skön soffa eller schässlong, något man kan somna i på kvällen efter man har läst sagor.

Den här åker iallfall tillbax till affären ikväll!

Om jag inte sagt det förr...

När klockan ringer på morgonen och du går upp, saknar jag dig redan innan du går till jobbet...
När Snäckis gör små saker under dagen som är nyheter, sånt som är nytt för henne och jag upptäcker en ny sida hos henne, då saknar jag dig så mycket och önskade att du kunde vara med och se det här...
När du är iväg och arbetar och inte kommer hem på kvällen, saknar jag dig..
När du skickar iväg små meddelanden med texten "jag älskar dig" så saknar jag dig mest av allt på hela planeten...
Om jag inte sagt det förr, så vill jag bara säga att jag älskar dig Tobias...
Jag älskar mitt liv med dig och Snäckis...

Du skrattade igår när jag grät över att jag köpt fel soffa som du fått montera ihop som en galning...du kramade om mig och sa att det är helt okej.. - ibland blir det fel, sa du...
Du skrattade när jag ringde dig och sa att vi måste åka och lämna tillbaka den och att det är okej för affären att ta tillbaka den...du blev liksom lika glad som jag...

Vilken tur att jag har er, mina ÄLSKLINGAR!

tisdag 25 oktober 2011

Fotografiska

Jag och Teja går på fotografiska.
Det är svårt att koncentrera sig på att skriva blogg när man hör sin lilla bebis sitta och gapskratta rakt ut, utan uppehåll. Hon sitter på sin pappas tjocka mage som guppar. Hon vrålskrattar rätt ut. Så himlans gulligt..jag smällter..
Nåja,
vi hamnade i allfall på Fotografiska för att titta på Nick Brandts fantastiska utställning om djuren på savannen.
Utställningen var fantastisk. Hade önskat den var större.

När jag gick där och glodde bestämde jag mig för att köpa boken med alla bilderna på djuren i butiken vid utgången...MEN..den kostade 1350 riksdaler, så det blev inget med det..nixipixi..
Men jag kan biddra med fantastiska bilder på mig, Spetan och Teja.
Håll till godo.  :)

finfin utsikt från cafét

vi försökte verkligen få till det själva, men bilden blev rätt misslyckad



Vi tog en prommis ner till Gamla Stan. Den här fikan kostade hela 160kr. Det är fan inte klokt..men vill man smaka, sååå kostar det!

måndag 24 oktober 2011

Kärt möte med Ann-Louise&Bengt...

Ja,
äntligen sågs vi.
Äntligen fick vi kramas, och Esther fick äntligen träffa min bästa faster Ann-Louise.
Familjen från Bästkusten, som alltid skickar en massa småpaket till den bortskämda lilla bebisen jag har :)
Japp,
och mer presenter blev det.

Man kommer liksom in genom dörren hemma hos mormor&morfar, det doftar god mat. Det är varmt och musiken spelas i bakgrunden. Det är mysigt, familjärt..som det ska vara. Det är full rulle i köket.

Esther skickas runt som ett paket och ska kramas om och pussas.
Hon flippar!
Hon gallskriker rätt ut.
Hysteriskt!
Hon sover över middagen och efteråt blir allt mycket bättre.
Varför bor vi så långt ifrån varandra, vår familj?
Varför ska det vara så typiskt att både min familj och Tobias familj bor så långt ifrån oss?

Nåja,
vi har åtminstonne varandra och vi ses så ofta det går. Vi har ju pappa&janka här. Tack o lov.
Vi har ju moster Teja också..tack o lov.
Vi är ju en varm familj som håller av varandra mycket...tack o lov...
Vi är lyckligt lottade att vi har varandra...tack o lov...
Länge leve familjen :) tjooohoooo!

Paket paket såååå himlans najs att Snäckis får paket av mormor..(jaja, av morfar också)och av Fam.Trusell.

Såååå fina leksaker..



Ann-Louise med Esther

Det blir alltid tokmycket att dricka. Jag kör alltid!



Farbror BENG!  :)

Shiii, fick viiiii...

Ja,
då gick man här och längtade.
En hel vecka utan Tobias hemma.
Jag har liksom fixat och trixat, fått rummet färdigt till Snäckis..som ni vet vid det här laget och tvättat, strukit och helt enkelt varit en sån där perfekt hemmamamma.
Jag är skitduktig på att putsa.
Vill ni ha städat hemma, tar jag betalt..ni får kontakta mig, om ni vågar!hihihi

Okej,
tillbax till fredagen.
Mysig hemmakväll, jag, Tobias och Snäckis som förhoppningsvis skulle somna tidigt så att vi kunde äta vår fantastiska middag tillsammans. Liksom avnjuta den i lugn och ro.

Det sket sig totalt!
Ungen ville absolut inte sova..hon var helt uppstressad över att pappa kommit hem och lekt med henne. Hon fullständigt vägrade somna.
Musslorna tillagades PERFEKT men tyvärr fick vi äta dem var och en och för sig..alltså inte ens tillsammans. Detta har ALDRIG hänt! Men nu har det alltså även inträffat i vår familj.
Japp,
jag avnjöt mitt glas vin först vid 22:30 och fick äta mina musslor ensam vid bordet.
Suck,
men vad gör man inte?
Personligen tror jag att det var en engångsförtelese eftersom Tobias varit bortrest.
Nåja, man har ju världens finfinaste lilla unge. Hon lever på sitt utseende och man älskar henne. Hon blir lätt förlåten..
Tur man inte korkade upp Champagnen...

Givetvis hade vi glömt viktigaste ingrediensen..vit vin. Men...vi har ju så himlans schysta grannar, Susan&Philip, så där gick vi upp och lånade lite vitt vin. Själva drack vi faktiskt rött till musslorna. Det är gott det också..om man vet vilket vin man ska dricka till så att säga...

Kvallen på musslorna var superb! De bästa vi köpt hittils. Förra gången provade vi ekologiska och de var katastrofdåliga...

Mästerkocken står vid spisen.

Han e duktig, min finfina kille, på att laga musslor! (det är jag också, men har är skitduktig)

Hur glad är inte den här lilla skitungen då :)
Sova?
Vad är det?


Mmmmmmmmm.. Moules Moules i mitt hjärta...nästa gång ska ni få mitt recept...